Mamma sitter vid köksbordet och ska säga något, men orden kommer i fel ordning. Kaffekoppen står kvar, för högerhanden vill inte riktigt, och hon säger att det nog går över om hon får vila en stund.
Det är i just det ögonblicket den här sidan ska hjälpa. “Ring genast 112 om du själv eller någon i närheten har symtom som du misstänker beror på stroke”, skriver 1177 på sidan Stroke, senast uppdaterad 12 april 2024. Vi ger inga medicinska råd, utan refererar vad vården och patientorganisationerna skriver, med sidornas datum.
AKUT-testet tar en minut, och ett tecken räcker
AKUT-testet är en enkel metod som du kan använda om du misstänker att en person har fått en stroke, alltså en blodpropp eller en blödning i hjärnan. Så här står det ordagrant på 1177:s sida:
- A står för ansikte. Det syftar på att du ska be personen le och visa tänderna. Ring 112 om mungipan hänger.
- K står för kroppsdel. Det syftar på att du ska be personen lyfta armarna och hålla kvar i tio sekunder. Ring 112 om en arm faller.
- U står för uttal. Det syftar på att du ska be personen säga en enkel mening, till exempel “Solen skiner idag”. Ring 112 om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord.
- T står för tid. Det anger att ju fortare personen får behandling, desto mindre blir skadorna.
Strokeförbundet och Hjärt-Lungfonden använder samma test. Ett av symtomen räcker, skriver Strokeförbundet på sidan AKUT-testet (uppdaterad 11 september 2026), och uppmanar dig att “larma 112 direkt”. Hos båda organisationerna heter K:et kropp i stället för kroppsdel, men uppgiften är densamma: armarna upp i tio sekunder.
Testet fångar inte allt. 1177 räknar också upp synstörningar på ena eller båda ögonen, yrsel och svindel, sämre balans och svårt att gå, och kraftig huvudvärk utan tydlig orsak. Symtomen kommer plötsligt, och en del får en stroke i sömnen och vaknar med dem.
Snabba tips
- Ring 112 även om symtomen är milda och har gått över, skriver 1177.
- Titta på klockan. Enligt det nationella vårdförloppet för stroke ska larmcentralen notera när symtomen började, eller när personen senast sågs utan dem.
- Kör inte själv. “Kör aldrig bil om du har symtom som tyder på en stroke eller TIA”, står det hos 1177.
- Sätt upp testet hemma. Hjärt-Lungfonden har AKUT-testet som en PDF att skriva ut och sätta upp på väggen.
Går det över kan det vara en TIA, och då gäller också 112
TIA står för transitorisk ischemisk attack, alltså en kortvarig syrebrist i delar av hjärnan. Symtomen är desamma som vid en stroke men försvinner helt inom ett dygn, skriver 1177, och de beror på små proppar eller andra störningar av blodflödet i hjärnan. 1177 kallar det en varningssignal.
Därför ändras inte numret när det går över. “Ring 112 även om symtomen är milda och har gått över”, står det på 1177:s sida.
Skälet är risken de närmaste dagarna. En av tio som haft en TIA får en stroke inom två dagar, skriver Strokeförbundet på sin sida om TIA (uppdaterad 9 januari 2026), och ungefär var fjärde som får en stroke har haft en eller flera TIA innan. Kunskapsstödet Stroke och TIA, akut, på 1177 för vårdpersonal (godkänt 29 november 2023) anger 5 till 10 procent inom 1 till 2 dygn.
Strokeförbundet skriver “Åk genast till sjukhus”. Vi håller oss till 1177:s tydligare formulering: ring 112, och kör aldrig bil.
Medan ni väntar på ambulansen
Ambulansen är mer än en transport. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid stroke, från 2020, ger prioritet 1, den högsta, åt ett strukturerat omhändertagande redan före ankomsten till sjukhuset, till exempel ett Rädda hjärnan-larm. Då kan trombolysen börja inom 30 minuter från ankomsten, skriver riktlinjerna.
Klockslaget är det viktigaste du kan ge vården. Vårdförloppet för stroke, godkänt 26 september 2023, säger att larmcentralen ska notera när symtomen började eller den senaste tidpunkten då personen var utan dem. Hittar du någon som har fallit, frågar larmcentralen enligt samma vårdförlopp efter strokesymtom.
Om mat och dryck medan ni väntar skriver 1177:s sida för allmänheten ingenting. Det som finns står i vårdförloppet för personalen: på akutmottagningen får patienten inget via munnen förrän en kontroll visat att hen kan svälja. Stroke kan nämligen göra det svårt att tugga och svälja, enligt 1177.
Därför räknas varje minut
Vid en stroke orsakad av en propp finns två behandlingar som kan öppna blodkärlet, och båda har en tidsgräns.
Trombolys är en akut proppupplösande behandling som ges med en spruta i armen, och den “måste ges inom fyra och en halv timmar efter stroken”, skriver 1177. Socialstyrelsens riktlinjer ger den prioritet 1 och tillägger att effekten minskar snabbt ju längre det dröjer innan behandlingen startar. Samma text säger att effekten inte beror på personens ålder.
Trombektomi betyder att läkaren drar ut proppen genom ett tunt rör som förs upp i blodkärlen. Socialstyrelsen rekommenderade metoden upp till sex timmar efter insjuknandet 2018, och vidgade det 2020 till 24 timmar för vissa patienter, där röntgen visar att det finns hjärnvävnad kvar att rädda. Trombektomi görs bara på några sjukhus i Sverige, vilket är ett skäl till att ambulansen och larmet före ankomsten spelar roll.
Varför får man stroke? Oftast en blodpropp
Den allra vanligaste orsaken är en blodpropp som täpper till blodflödet i ett område i hjärnan, skriver 1177, och vården kallar det hjärninfarkt. Proppen kan bildas i ett trångt kärl i hjärnan, eller komma från en förträngning i halspulsådern eller från hjärtat och följa med blodet upp.
Den andra huvudtypen är en blödning, när ett blodkärl som är försvagat av åderförfettning eller högt blodtryck brister. En hjärnblödning ger i princip samma symtom som en propp, men kan enligt 1177 också ge huvudvärk, illamående, kräkningar och medvetslöshet.
Fördelningen står i kunskapsstödet för vårdpersonal från 2023:
| Typ av stroke | Andel av fallen |
|---|---|
| Blodpropp, ischemisk stroke | 85 procent |
| Blödning inne i hjärnan | 10 procent |
| Blödning i hjärnhinnorna | 5 procent |
Eftersom symtomen i princip är desamma gör sjukhuset en datortomografi, alltså en skiktröntgen av hjärnan, för att se om orsaken är en propp eller en blödning, skriver 1177.
Riskfaktorerna som 1177 räknar upp
De flesta som får en stroke är över 65 år, skriver 1177, men även yngre kan få det. Risken ökar om du har:
- högt blodtryck
- förmaksflimmer, en oregelbunden hjärtrytm som ökar risken för en blodpropp
- höga halter av blodfetter
- diabetes
- rökning eller mycket alkohol.
Högt blodtryck är den faktor Socialstyrelsen lyfter på sin sida om strokeriktlinjerna: allt färre får stroke, framför allt för att fler får förebyggande behandling som läkemedel mot högt blodtryck. Vad gränserna är och hur du mäter hemma står i texten om att sänka blodtrycket. 1177 råder dig att få blodtrycket uppmätt från 50 år.
Kontakta en vårdcentral om du märker att du har oregelbunden hjärtrytm, eftersom det kan vara tecken på förmaksflimmer, skriver 1177. Har du redan blodförtunnande läkemedel, ändra ingenting på egen hand.
Omkring 24 400 personer fick en stroke 2024
Den senaste nationella siffran är Socialstyrelsens Statistik om stroke 2024, publicerad 18 november 2025.
| Vad Socialstyrelsen mätte | 2024 |
|---|---|
| Personer som fick en stroke | cirka 24 400 |
| Strokefall totalt | omkring 26 000 |
| Avled med stroke | 5 200 |
| Andel som var 70 år eller äldre | tre av fyra |
| Avled inom 28 dagar | omkring 22 procent |
Trenden går åt rätt håll. Sedan 2001 har både insjuknandet och dödligheten halverats, räknat med hänsyn till att befolkningen blivit äldre, skriver myndigheten.
Ensam hemma när det händer
1177:s instruktion gäller också dig själv: ring genast 112 om du själv har symtom som kan bero på stroke. Ungefär tre av fyra som får en stroke kommer till sjukhuset med ambulans, och den första kontakten är oftast 112, skriver vårdförloppet för stroke.
Bor du ensam, fundera i lugn och ro på ett trygghetslarm. Vem som svarar och vem som kommer hem skiljer sig mellan kommunens och de privata larmen, vilket vi går igenom i genomgången av trygghetslarm.
Efter stroken: rehabiliteringen fortsätter ofta hemma
De flesta behöver rehabilitering efter en stroke, skriver 1177 på sidan Rehabilitering efter stroke, uppdaterad 18 augusti 2025, och större delen sker ofta hemma, i ditt eget kök och badrum. Du kan få hembesök av en arbetsterapeut, en fysioterapeut och en logoped, alltså den som tränar tal och sväljning. Hjälpmedel skrivs ut av till exempel arbetsterapeuten, och vägen via regionen kommer före butiken.
Hemtjänst och bidrag till bostadsanpassning söker du hos kommunen. Du ska också få ett uppföljande besök hos vården, och har du inte fått en tid kan du själv boka in det, skriver 1177. Bilen får enligt samma sida vänta, ofta två till tre månader, innan en läkare bedömer om du kan köra igen.
Besvären kan bli bättre även efter flera år, enligt 1177. Strokeförbundet skriver att det inte behövs någon remiss till fysioterapeut eller arbetsterapeut utanför sjukhuset, och förbundets Strokelinjen, 08-503 595 88, har öppet onsdagar klockan 18 till 20 för både den som fått en stroke och anhöriga.
Nästa steg
Gå igenom AKUT-testet med den du oroar dig för nästa gång ni ses, och skriv ut Hjärt-Lungfondens lapp till kylskåpsdörren eller hallväggen. Mät blodtrycket, eller be vårdcentralen göra det, och ta med värdena till nästa besök.
Vanliga frågor
Vad står AKUT för i AKUT-testet?
AKUT står för ansikte, kroppsdel, uttal och tid, enligt 1177. Be personen le, lyfta armarna i tio sekunder och säga en enkel mening. Hänger mungipan, faller en arm eller sluddrar talet ska du ringa 112, och bokstaven T påminner om att skadorna blir mindre ju fortare behandlingen kommer.
Vilka är de första tecknen på stroke?
Tecknen på stroke kommer plötsligt, skriver 1177: domningar eller förlamning, oftast i ena kroppshalvan, svårt att prata eller förstå, synstörningar, yrsel, sämre balans och kraftig huvudvärk utan tydlig orsak. Ett enda tecken räcker för att ringa 112, enligt Strokeförbundet.
Ska man ringa 112 om symtomen går över?
Symtom som går över kan vara en TIA, och 1177 skriver att du ska ringa 112 även om symtomen är milda och har gått över. En av tio som haft en TIA får en stroke inom två dagar, enligt Strokeförbundet. Kör aldrig bil själv med sådana symtom, skriver 1177.
Varför får man stroke?
Stroke beror oftast på en blodpropp som stänger av blodflödet i en del av hjärnan, och mer sällan på en blödning, skriver 1177. Risken ökar med högt blodtryck, förmaksflimmer, höga blodfetter, diabetes, rökning och mycket alkohol, och de flesta som drabbas är över 65 år.
Hur lång tid har man på sig vid en stroke?
Den proppupplösande behandlingen trombolys ska ges inom fyra och en halv timmar, skriver 1177, och effekten minskar snabbt med varje fördröjning enligt Socialstyrelsen. Att dra ut proppen, trombektomi, kan hjälpa vissa upp till 24 timmar efteråt. Tidsgränserna är ett skäl att ringa 112 direkt, inte att vänta och se.