Mamma halkade på trottoaren i februari och tog emot sig med handen. Akuten gipsade handleden, och sedan var det ingen som sa något mer. Ingen frågade varför ett ganska vanligt fall räckte för att bryta ett ben.
Vi ger inga råd om din kropp eller dina läkemedel. Vi refererar vad myndigheter och regioner skriver, med datum, så att du vet vad du kan be vården om.
Snabba tips
- Har du eller en förälder brutit handleden, överarmen, höften eller en kota efter 50 vid ett vanligt fall, be vårdcentralen om en bedömning av skelettet.
- Mät längden. Har du krympt mer än 5 cm och är över 70, behöver du enligt 1177 utredas.
- Tar du kortisontabletter i tre månader eller längre, fråga läkaren om skelettet. Sluta inte med kortisonet själv.
- Börja inte med kalciumtillskott innan du har pratat med en läkare, skriver 1177.
Benskörhet märks inte förrän något går av
Benskörhet betyder att skelettet blir svagare och att du lättare får ett benbrott, skriver 1177 på sidan Benskörhet, osteoporos, uppdaterad 7 maj 2025. Skelettet bryts ner och byggs upp hela livet, och vid benskörhet rubbas balansen så att mer ben bryts ner än vad som bildas.
Själva tillståndet gör inte ont. Benskörhet utan benbrott ger inga symtom och upptäcks därför ofta först efter en fraktur, alltså ett benbrott, skriver 1177. Vanligast är brott i handlederna, höfterna, ryggkotorna och överarmarna.
En kota är en av de ringformade benbitar som ryggraden är uppbyggd av. När en kota pressas ihop kallas det kotkompression, och ett sådant brott kan ibland bara göra lite ont, enligt samma sida.
Läkemedelsverket kallar det en benskörhetsfraktur när benet går av vid ett fall i samma plan, alltså från stående på plant golv (behandlingsrekommendationen från 30 april 2020). Ett sådant brott är en signal till vården, inte bara otur.
Mellan 80 000 och 90 000 benbrott om året
Socialstyrelsen kallar osteoporos en dold sjukdom i sin utvärdering av vården, publicerad 14 december 2023, och räknar med så här många brott per år.
| Källa | Benskörhetsfrakturer per år | Varav i höften |
|---|---|---|
| Socialstyrelsen, utvärdering 2023 | 80 000 till 90 000 | 15 000 till 16 000 |
| Läkemedelsverket, april 2020 | Över 80 000 | Cirka 15 000 |
| SBU, rapport från 2003 | Cirka 70 000 | 18 000 |
Siffrorna är uppskattningar, och vi har inte hittat någon nyare nationell siffra än Socialstyrelsens. Myndigheten anger också att omkring hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män i Sverige beräknas få en benskörhetsfraktur någon gång i livet.
Vem som löper större risk, enligt 1177
Kvinnor har högre risk än män, skriver 1177, eftersom de har mindre benmassa från början och förlorar mer efter klimakteriet. Sidan räknar också upp:
- låg halt av testosteron hos män
- alkohol
- vissa läkemedel, till exempel kortison, vissa läkemedel mot epilepsi, långvarig behandling med heparin och antihormonell behandling vid bröst- och prostatacancer
- vissa sjukdomar, till exempel ledgångsreumatism, glutenöverkänslighet och sjukdomar i sköldkörteln eller bisköldkörteln
- låg kroppsvikt
- benskörhet i släkten.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, från 2021, lägger till hög ålder, tidigare benskörhetsfrakturer och rökning. Läkemedelsverket skriver dessutom att ett tidigare fall är en av de starkaste riskfaktorerna för fraktur.
Känner du igen flera punkter, skriv ner dem före besöket, för det är just de frågorna läkaren ställer.
Två tecken som betyder att du ska utredas
1177 anger två tydliga gränser. Du behöver utredas om du har krympt mer än tre centimeter och är yngre än 70, eller mer än fem centimeter och är äldre än 70. Fem centimeter är ungefär längden på en tändsticksask, och det syns sällan i spegeln.
Det andra tecknet är ett benbrott. Är du över 50 och har fått ett brott som kan bero på benskörhet, behöver du enligt 1177 en undersökning. Region Stockholms expertgrupp för endokrina sjukdomar skriver på Janusinfo (2 januari 2026) att risken för en ny fraktur är avsevärt förhöjd de första två åren, och att behandlingen helst ska börja inom några månader.
Socialstyrelsen ger här sin högsta prioritet, 1 på en skala till 10, åt en frakturkedja, alltså ett system där vården fångar upp den som brutit ett ben och utreder skelettet. I utvärderingen från 2023 saknades fortfarande en frakturkoordinator, den som håller ihop kedjan, i sju regioner. I Region Västerbotten kan kedjan höra av sig själv efter ett brott, enligt 1177, men ring hellre vårdcentralen än vänta på ett brev.
Utredningen: frågor, FRAX och en röntgen på 20 minuter
Läkaren börjar med frågor om livsstil, släktingar med benskörhet, läkemedel och tidigare skador, skriver 1177. Svaren kan föras in i FRAX, ett formulär som räknar ut hur stor risken är att till exempel bryta höften inom de närmaste tio åren.
Själva mätningen heter bentäthetsmätning, ofta förkortad DXA. Det är en röntgen med en mycket svag stråle som visar hur tätt skelettet är, oftast i ryggen och höften. Enligt 1177:s sida Bentäthetsmätning, uppdaterad 28 mars 2025, ligger du på en brits i 20 minuter och det känns ingenting.
Svaret anges ofta som ett T-värde, alltså hur långt din bentäthet ligger från ett medelvärde för unga friska kvinnor. Enligt Läkemedelsverket räknas minus 2,5 eller lägre som osteoporos, och mellan minus 1 och minus 2,5 som osteopeni, en lindrigare minskning. Samma rekommendation betonar att beslutet om behandling bygger på en samlad bedömning och inte på mätvärdet ensamt.
Mätningen kräver remiss i de regioner vi läst
Du kan inte boka en DXA själv på de mottagningar vi har läst. Läkaren skickar en remiss, alltså en beställning av undersökningen.
| Region | Mottagning | Vad sidan säger |
|---|---|---|
| Stockholm | Karolinska, Huddinge | “Inför DXA-undersökningen behöver vi en remiss från läkare” |
| Uppsala | Akademiska sjukhuset, uppdaterad 7 juli 2025 | “För att göra en undersökning hos oss behöver du en remiss” |
| Västerbotten | Bentäthetsmätning Umeå, 1177 | Remisskrav: ja |
Väntan varierar. Socialstyrelsens utvärdering från 2023 visar att två tredjedelar av mottagningarna gör mätningen inom tre månader från remissen, medan 30 procent har alldeles för långa väntetider.
Behandling finns, och det är läkaren som väljer
Det finns läkemedel som stärker skelettet och minskar risken för benbrott, skriver 1177 på sidan Läkemedel vid benskörhet, uppdaterad 7 maj 2025. Sidan delar in dem i två grupper:
- läkemedel som minskar nedbrytningen av ben: bisfosfonater och läkemedel med denosumab
- läkemedel som stimulerar uppbyggnaden av ben: läkemedel med teriparatid eller romosozumab.
Vilket läkemedel som passar beror enligt 1177 på risken för nya brott, din ålder och vilka andra sjukdomar och läkemedel du har.
Många som kunde få behandling får den aldrig. Endast 15 till 20 procent av dem som haft en höftfraktur behandlas med läkemedel för skelettet, skriver Region Stockholms expertgrupp.
Ändra ingenting på egen hand. 1177 skriver att effekten av denosumab försvinner snabbt om en dos kommer för sent eller behandlingen avslutas utan annat skydd, och att du inte själv ska ändra en kortisonbehandling. Vid besvärliga biverkningar är rådet att prata med läkaren.
Kalcium och D-vitamin: mindre självklart än många tror
Skelettet behöver kalcium och D-vitamin, skriver 1177, helst från varierad kost och sol under sommarhalvåret, och ett blodprov visar om du har brist. Tillskott som skydd mot benbrott är en annan sak.
“Att enbart ta kalcium och vitamin D i förebyggande syfte minskar inte risken för framtida benbrott”, står det på 1177:s läkemedelssida. Socialstyrelsens riktlinjer säger att vården inte bör erbjuda det alls till den som saknar dokumenterad brist och inte behandlas med kortison eller läkemedel mot benskörhet, eftersom det då inte har någon effekt.
Livsmedelsverket har ett allmänt kostråd som inte handlar om benbrott: alla från 75 år rekommenderas ett tillskott på 20 mikrogram D-vitamin per dag (senast granskad 11 november 2025). Före kalciumtillskott ska läkaren enligt 1177 kontrollera blodet och njurarna, eftersom för mycket kalcium kan ge nya njurstenar.
SBU:s osteoporosrapport från 2003 fann tvärtom starka belägg för att kalcium och D-vitamin minskar benbrotten hos äldre kvinnor. SBU märker i dag själv sammanfattningen med att kunskapsläget kan ha ändrats.
Rörelse och rökfrihet är det 1177 lyfter först
Regelbunden rörelse håller skelettet så starkt som möjligt, skriver 1177, helst träning som belastar skelettet ett par gånger i veckan. Socialstyrelsens riktlinjer nämner styrketräning och joggning som exempel och ger fysisk träning prioritet 3 för den som har förhöjd risk för fraktur.
Rökning ökar risken, eftersom ämnen i tobaksröken påverkar kroppens förmåga att bygga upp skelettet, skriver 1177. Vill du ha träningen ordinerad på papper med uppföljning, går vägen via fysisk aktivitet på recept.
Att undvika fallet är halva skyddet
Ett starkare skelett räcker inte om fallet ändå kommer. En höftfraktur orsakas ofta av ett fall åt sidan mot lårbenets övre del, skriver SBU i rapporten från 2003. Socialstyrelsens metodguide refererar en översikt, kommenterad av SBU, där träning minskade antalet fall med cirka 25 procent.
Hur du gör hemmet säkrare står i vår genomgång av fallrisker rum för rum, och övningarna för styrka och balans i texten om balansövningar.
1177 råder också till broddar på skorna och halkmatta i badkaret och duschen. Vi har jämfört broddar för isiga trottoarer och halkskydd för dusch och badkar.
Höftskyddsbyxor har svagt stöd och används sällan
Ett höftskydd är en byxa med stötdämpande dynor eller plastskal över höfterna. Socialstyrelsens riktlinjer från 2021 ger det prioritet 10, den lägsta, och skriver att höftskydd har liten eller ingen effekt för att förebygga benskörhetsfrakturer och att många som ordineras höftskydd inte använder det.
SBU:s rapport från 2003 var något mer positiv för äldre i särskilt boende, men i en studie användes skydden inte på natten, och fallet kom när deltagarna steg upp ur sängen.
Socialstyrelsens metodguide, uppdaterad 10 mars 2022, lägger till att byxorna inte minskar risken att falla och att fel användning i stället kan öka den. Vi har inte undersökt om regionerna förskriver höftskydd, så fråga arbetsterapeuten om det är aktuellt för dig.
Nästa steg
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har benskörhet, skriver 1177. Säg rakt ut att du vill ha en bedömning av benskörhet, och ta med en lista över läkemedel, tidigare benbrott och om någon i släkten brutit höften.
Mät sedan längden och skriv upp den, så har du en siffra att jämföra med nästa år.
Vanliga frågor
Är benskörhet och osteoporos samma sak?
Benskörhet och osteoporos är två namn på samma tillstånd, skriver 1177: skelettet blir svagare och bryts lättare. Osteopeni kallas ett lindrigare steg, där bentätheten är sänkt men inte så mycket.
Hur vet man om man har benskörhet?
Benskörhet ger inga symtom förrän ett ben går av, och upptäcks därför ofta efter ett brott i handleden, höften, överarmen eller en kota. Diagnosen ställs med en bentäthetsmätning, DXA, efter en bedömning hos läkare.
Behöver man remiss till en bentäthetsmätning?
Bentäthetsmätningen kräver remiss från läkare på de mottagningar vi läst i Stockholm, Uppsala och Västerbotten. Vägen går alltså via vårdcentralen, där läkaren först bedömer risken, ofta med formuläret FRAX.
Ska man ta kalcium och D-vitamin mot benskörhet?
Kalcium och D-vitamin enbart i förebyggande syfte minskar inte risken för benbrott, skriver 1177, och Socialstyrelsen avråder vården från det utan påvisad brist. Livsmedelsverkets allmänna kostråd är ändå 20 mikrogram D-vitamin om dagen från 75 år, och före kalcium ska du prata med en läkare.
Hjälper höftskyddsbyxor mot höftfraktur?
Höftskyddsbyxor har enligt Socialstyrelsens riktlinjer från 2021 liten eller ingen effekt, och många som får dem använder dem inte. SBU såg 2003 ett möjligt skydd i särskilt boende, men i en studie bars skydden inte på natten. Fråga en arbetsterapeut om de passar i ditt fall.