Hoppa till innehåll
Tryggvalet

↑↓ bläddra   Enter öppna

Välja rätt

Dagklocka vid minnesproblem: vad vården kan skriva ut och vad du köper själv

En dagklocka visar i ord vilken veckodag det är och om det är morgon, eftermiddag, kväll eller natt. Innan du köper en är det värt att veta att en arbetsterapeut kan skriva ut tidshjälpmedel, och att minnesproblem i sig är ett skäl att kontakta vårdcentralen.

Av Redaktionen

Faktagranskad av redaktionen · Uppdaterad 23 september 2026 · Så väljer vi

Telefonen ringer tjugo över fem på morgonen. Det är din mamma, som undrar varför du inte har hört av dig på hela eftermiddagen. I övrigt låter hon som vanligt, men dygnet har börjat glida och veckodagarna flyter ihop. Någon har tipsat om en dagklocka, och därför läser du det här.

En dagklocka kan vara till hjälp, men den är inte det första steget. Minnesproblem är ett skäl att kontakta vårdcentralen, och i flera regioner kan en arbetsterapeut både prova ut och skriva ut en klocka. Vi tjänar ingenting på den vägen och tar den först ändå. Medicinska råd ger vi inte.

Snabba tips innan du köper något

  • Kontakta vårdcentralen om minnet har blivit sämre och inte blir bättre efter vila, som 1177 rekommenderar.
  • Be samtidigt om kontakt med en arbetsterapeut och fråga om tidshjälpmedel, alltså hjälpmedel för att hålla reda på tiden.
  • Har din förälder hemsjukvård frågar du kommunens hälso- och sjukvård i stället.
  • Blir svaret att ni får köpa själv, välj en enkel klocka och ställ in den tillsammans.

En dagklocka säger i ord vilken del av dygnet det är

Med dagklocka menas oftast en digital klocka som skriver ut tiden i ord, inte bara i siffror. Svenskt Demenscentrum beskriver elektroniska klockor som visar lättläst information om datum, tid och om det är morgon, dag, kväll eller natt (sidan Kognitivt stöd, uppdaterad 13 november 2024). I regionernas material heter samma sorts produkt ibland natt- och dagkalender och ibland kalenderklocka.

Klockan räknas som ett kognitivt hjälpmedel, där kognitiv betyder det som har med tänkandet att göra: att minnas, planera och hålla reda på tid och plats. 1177 räknar upp kalendrar, medicinpåminnare, klockor och timers bland hjälpmedlen för minne och planering (Hjälpmedel för kognitivt stöd, senast uppdaterad 15 mars 2024).

Dagklockan har några nära släktingar:

  • Talande klocka: säger vad klockan är. 1177 nämner klockor som påminner genom att tala eller vibrera.
  • Timstock: en stav med lampor som slocknar en i taget medan tiden går, enligt Kalmar läns kommunala hjälpmedelssamverkan (vägledning uppdaterad 20 november 2020).
  • Medicinpåminnare: en granne snarare än en klocka. Att apoteket kan packa varje dos i en egen påse tar vi upp i artikeln om dosdispensering.

Minnet är en fråga för vårdcentralen, inte för klockan

En klocka kan hjälpa med tiden, men den säger ingenting om varför tiden har börjat glida. Enligt 1177:s sida om besvär med minnet, uppdaterad 18 maj 2026, ska du kontakta en vårdcentral om minnesbesvären inte blir bättre efter vila och återhämtning. Besvären kan ha andra orsaker än demens, skriver 1177 på sidan om demensutredning.

En sådan utredning görs oftast på en vårdcentral, och där brukar du även få träffa en arbetsterapeut. Enligt 1177 bedömer hen hur du klarar vardagliga aktiviteter, till exempel sysslor i hemmet, och det är samma yrkesgrupp som skriver ut klockor. Ta gärna upp frågan om tidshjälpmedel där.

Arbetsterapeuten kan skriva ut en klocka

Förskrivning betyder att vården bedömer behovet och ordnar hjälpmedlet åt dig, och hela vägen beskriver vi i guiden till hjälpmedel via regionen. För kognitiva hjälpmedel är 1177 tydlig: kontakta en arbetsterapeut om du tror att du kan bli hjälpt av hjälpmedel, via vårdcentralen, en rehabiliteringsmottagning eller kommunens hälso- och sjukvård.

Beslutet beror enligt 1177 på hur stor funktionsnedsättningen är, hur stort behovet är och vilka riktlinjer din region eller kommun har. Samma sida skriver att många hjälpmedel för kognitivt stöd är sådana som du köper och betalar helt själv. Ett nej från vården betyder alltså inte att klockan är fel idé.

Fyra regioner och en kommun, fem olika svar

Vi har läst riktlinjerna för det som i hjälpmedelsvärlden heter “Ur och klockor” i fyra regioner, och listan över egenansvar i en kommun. Egenansvar betyder att du köper hjälpmedlet själv, och Höganäs kommun förklarar det som hjälpmedel som inte kräver någon individuell bedömning och som finns i vanliga butiker.

Var Vad riktlinjen säger om klockor Avgift Källa
Stockholm Arbetsterapeut eller logoped kan skriva ut bordsur, väggur och talande ur, som stöd för bland annat minnet Ingen avgift för klockor angiven i källorna Hjälpmedelsguiden, 16 oktober 2025
Västra Götaland Kräver måttlig nedsättning av tidsorientering, tidsplanering eller minne, och att en vanlig butiksprodukt inte räcker Patientavgift vid besök för utprovning, ingen vid bara utlämning Handbok för personliga hjälpmedel, 11 april 2025
Värmland Kräver stora svårigheter att förstå och beräkna tid. Rutiner och vanliga produkter prövas först Kognitiva hjälpmedel är avgiftsfria Riktlinjer 20 mars 2025, avgiftshandbok 1 januari 2026
Västmanland Kan skrivas ut vid kognitiv funktionsnedsättning. Regionen betalar i vanligt boende, kommunen i särskilt boende De flesta hjälpmedel är kostnadsfria Förskrivarmaterial 29 oktober 2025, 1177 Västmanland 2022
Höganäs kommun Tidshjälpmedel står på listan över egenansvarsprodukter Du köper klockan själv Kommunens sida, 27 maj 2026

Ingen av de fyra regionala riktlinjerna ställer en diagnos som krav. De utgår från hur svårt personen har det med tiden i vardagen. Hur svårt det måste vara skiljer sig: Värmland skriver stora svårigheter, Västra Götaland måttlig nedsättning. Ett besked från ett annat län säger alltså lite om vad som gäller hos er.

Inställningen betyder mer än modellen

En klocka som personen inte förstår kan göra mer skada än nytta. Svenskt Demenscentrum skriver att hjälpmedel som man inte längre begriper sig på kan skapa onödig stress, och att utprovningen bör göras i hemmet (Om demenssjukdom för biståndshandläggare, 2019).

Det mesta går att ställa om. Region Västmanlands förskrivarmaterial beskriver tidshjälpmedel där du väljer hur mycket som visas, till exempel bara veckodag och förmiddag eller eftermiddag. På en del går ljusstyrkan att ändra efter tid på dygnet, och det går att flytta tiden när natten övergår i dag. Det sista är värt en tanke om telefonen brukar ringa i gryningen, för en klocka som säger morgon redan klockan fyra ger fel besked.

Materialet påminner också om att någon i omgivningen behöver kunna hjälpa till med hjälpmedlet. Det är ofta du, och 1177 skriver att det kan ta tid innan man vant sig.

Så ställer ni in klockan tillsammans

  • Ställ den där den syns från sängen och från favoritstolen.
  • Bestäm när natten ska sluta och morgonen börja, om klockan går att ställa om.
  • Stäng av det som inte behövs, till exempel sekunder eller larm som ingen bett om.
  • Välj 12 eller 24 timmars visning efter vad personen är van vid. En del tidshjälpmedel finns i båda versionerna, enligt Region Västmanland.
  • Kontrollera språket, eftersom en del klockor kan ställas om till andra språk enligt Svenskt Demenscentrum.
  • Se till att övriga klockor i hemmet visar samma tid, eller ta bort dem.

Punkterna om placering och om övriga klockor är våra egna råd, byggda på hur en klocka används i ett hem. Vi har inte hittat någon studie som har prövat dem.

Forskningen om effekten är tunn, och det ska du veta

Forskningen om hur väl kognitiva hjälpmedel fungerar vid demens är mycket begränsad. SBU, alltså Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, gick 2016 igenom 369 referenser inför Socialstyrelsens riktlinjer. Bara en studie uppfyllde kraven, och den gällde ett system med nattbelysning, armband och telefonservice, inte en klocka. SBU:s slutsats var att underlaget inte räcker för att bedöma om kognitiva hjälpmedel har effekt hos personer med demenssjukdom.

Socialstyrelsen rekommenderar ändå sådana hjälpmedel. I de nationella riktlinjerna från 2017 har individuellt anpassade kognitiva hjälpmedel prioritet 2, på en skala där 1 är högst. Motiveringen är att beprövad erfarenhet, alltså vårdens samlade erfarenhet och inte en kontrollerad studie, talar för positiv effekt utan negativa konsekvenser. Nya riktlinjer planeras till sommaren 2027.

Någon svensk utvärdering av dagklockor specifikt har vi inte hittat. Vi har inte heller hittat någon källa som visar att en dagklocka minskar oro, så det påstår vi inte. Svenskt Demenscentrum räknar ändå anpassade klockor till lämpliga hjälpmedel redan vid lindrig kognitiv svikt, alltså tidiga och lätta minnesproblem.

Köper ni själv: det här ska klockan klara

Vi har ingen jämförelse av dagklockor och nämner inga märken. De här funktionerna återkommer i källorna ovan:

  • veckodag och datum utskrivna i hela ord
  • del av dygnet i ord, till exempel morgon, eftermiddag, kväll och natt
  • ljusstyrka som går att sänka på natten
  • möjlighet att dölja det som inte behövs
  • larm eller påminnelser, gärna talade, men bara om de behövs

Välj hellre för få funktioner än för många. Svenskt Demenscentrum skriver att det ofta går bättre att fortsätta med ett stöd som personen redan är van vid (Kognitivt stöd, uppdaterad 20 mars 2025). Samma sida råder att teknikstöd kommer in så tidigt som möjligt i sjukdomen.

Stöd för dig som är anhörig

Demensförbundet, en riksorganisation med lokala föreningar, har telefonrådgivning för frågor om demens. Förbundet hänvisar också till primärvårdens eller kommunens arbetsterapeut för praktiska lösningar i vardagen. Svenskt Demenscentrum, ett nationellt kunskapscentrum med uppdrag från Socialstyrelsen och regeringen, har en egen del för den som lever med demens.

När minnet sviktar kan det också vara dags att prata om hur ekonomi och beslut ska skötas längre fram, medan ni kan göra det tillsammans. Det tar vi upp i artikeln om framtidsfullmakt.

Nästa steg

Ring vårdcentralen, berätta vad du har märkt och be om kontakt med en arbetsterapeut. Fråga rakt ut om klockor ingår i er regions eller kommuns sortiment och vad det kostar. Blir svaret att ni får köpa själv, ta med funktionslistan ovan.

Förenklade telefoner med snabbvalsknappar nämns också av Svenskt Demenscentrum, och dem har vi jämfört i guiden till knapptelefoner. Går din förälder upp på natten tar vi upp belysningen i jämförelsen av nattlampor med rörelsesensor, och tabletterna i vår genomgång av dosetter.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan en dagklocka och en kalenderklocka?

Namnen dagklocka, kalenderklocka och natt- och dagkalender används inte enhetligt. Oftast menas en digital klocka som i ord visar veckodag, datum och om det är morgon, dag, kväll eller natt. Titta därför på vad klockan faktiskt visar, inte på vad den heter.

Kan man få en dagklocka utskriven av vården?

En dagklocka kan skrivas ut av en arbetsterapeut i flera regioner, bland annat Stockholm, Västra Götaland, Värmland och Västmanland. I Höganäs kommun räknas tidshjälpmedel däremot som egenansvar som du köper själv. Fråga vårdcentralen vad som gäller där du bor.

Behövs en demensdiagnos för att få en dagklocka?

En demensdiagnos är inget krav i någon av de fyra regionala riktlinjer vi har läst. De utgår i stället från hur stora svårigheter personen har med tiden i vardagen, och det är arbetsterapeutens bedömning som avgör.

Minskar en dagklocka oro hos någon med minnesproblem?

Att en dagklocka minskar oro har vi inte hittat någon källa för. SBU fann 2016 att forskningen inte räcker för att bedöma effekten av kognitiva hjälpmedel vid demens, men Socialstyrelsen rekommenderar dem ändå. Märker du att oron ökar, ta upp det med vårdcentralen.

Var ska en dagklocka stå?

En dagklocka gör mest nytta där den syns när personen vaknar och där hen sitter mest. Det är vårt eget råd och inte ett forskningsresultat. Svenskt Demenscentrum skriver att utprovningen bör göras i hemmet, så be arbetsterapeuten titta på placeringen där.

Redo att hitta rätt produkt?

Se våra oberoende köpguider, rangordnade efter ett viktat betyg där pris alltid räknas in.