Pappa frågar för tredje gången under samma middag om ni har bokat resan. Han skrattar bort det, men du har också sett räkningar ligga oöppnade på hallbyrån i flera veckor. Kanske är det bara åldern, kanske inte, och det är osäkerheten som gör det svårt att veta vad man ska säga.
Vi ger inga medicinska råd, utan återger vad 1177, Svenskt Demenscentrum, Demensförbundet och Socialstyrelsen skriver, med sidornas datum. Texten fungerar lika bra för dig som oroar dig för ditt eget minne.
Snabba tips
- Skriv ner vad du har märkt, med några konkreta exempel och ungefär när det hände.
- Kontakta en vårdcentral om minnesbesvären kommer tillbaka och inte går över med vila, som 1177 skriver.
- Följ med till utredningen om din förälder vill det, men var beredd att lämna rummet en stund.
- Ta med en lista över alla läkemedel. Ändra ingenting på egen hand.
- Vill din förälder inte gå, kan du själv ringa vårdcentralen och berätta om din oro, enligt Svenskt Demenscentrum.
De första symtomen på demens, så som 1177 räknar upp dem
Demens betyder att man på olika sätt får svårt att minnas och att tolka sin omgivning, och orsaken är skador i hjärnan. På sidan Demenssjukdomar, uppdaterad 27 april 2026, ger 1177 de här exemplen på vanliga symtom i början av en demenssjukdom:
- svårt att komma ihåg sådant som hände nyss
- svårt att hitta rätt ord när man pratar
- glömmer namn, upprepar sig och tappar bort saker
- svårt att hitta i sin omgivning
- svårare att ta initiativ
- blir lättare orolig, ledsen eller irriterad
- undviker sociala sammanhang.
Symtomen skiljer sig mellan personer och sjukdomar, skriver 1177, och det är ofta de närstående som reagerar först.
Svenskt Demenscentrum och Demensförbundet pekar på vardagen
Svenskt Demenscentrum är ett nationellt kunskapscentrum för demensfrågor. I sin Anhörigguide vid mild demenssjukdom (del 1, 2025) skriver centret att några tidiga tecken kan vara att man har svårt att minnas datum och tider och upprepar sig ofta. Andra är att man hittar sämre även i välkända miljöer, har svårt att koncentrera sig längre stunder och har problem med att planera och genomföra en aktivitet.
Patient- och anhörigorganisationen Demensförbundet lägger till fler tecken som syns hemma (Tidiga tecken och symtom på demens, uppdaterad 3 november 2025):
- glömmer överenskommelser, möten eller vad som nyss sagts
- tappar intresset för sådant som tidigare var roligt
- har svårt att hantera ekonomi och betala räkningar
- har svårt att hitta när man handlar, promenerar eller kör bil.
Förbundet skriver i samma stycke att en undersökning behövs för att förklara besvären, och att det inte behöver vara en demenssjukdom.
Omkring 150 000 personer i Sverige har en demenssjukdom
Omkring 130 000 till 150 000 personer i Sverige hade en demenssjukdom 2023, enligt Svenskt Demenscentrums sida Demens i siffror (uppdaterad 18 augusti 2025), och 20 000 till 25 000 insjuknar varje år enligt Socialstyrelsen. Socialstyrelsen skriver i sin utvärdering från december 2025 att det saknas en exakt uppgift och räknar med ungefär 150 000 till 160 000.
Vanligt åldrande glömmer detaljer, sjukdomen glömmer hela händelsen
Minnet och förmågan att tänka kan påverkas när man blir äldre, och det behöver inte bero på en demenssjukdom, skriver 1177. På sidan Besvär med minnet (uppdaterad 18 maj 2026) står också att sämre minne under en period kan bero på dålig sömn eller stress och gå över med vila och ordentlig sömn.
Svenskt Demenscentrum har ställt upp skillnaden mellan vanlig glömska och Alzheimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen, på sidan När glömska är en sjukdom (uppdaterad 1 juni 2021):
| Vanlig glömska | Vid Alzheimers sjukdom |
|---|---|
| Glömmer ett namn men kommer på det senare | Glömmer ofta personen vars namn man söker |
| Vet hur man ska leta efter nycklarna | Har svårt att minnas när man senast hade dem |
| Glömmer delar av en händelse | Glömmer ofta hela händelsen |
| Har god hjälp av anteckningar och minneslappar | Har svårt att minnas även muntliga påminnelser |
| Berättar ibland en historia som vännerna redan hört | Kan ställa samma fråga gång på gång till samma person |
Vid frontallobsdemens är minnet ofta välbevarat tidigt, och sjukdomen kan i stället visa sig som förändrat beteende eller språk, skriver Svenskt Demenscentrum i anhörigguiden.
Minnesproblem kan ha andra orsaker, och flera går att behandla
1177 räknar upp stress, depression, demenssjukdomar, alkohol och droger som möjliga orsaker, liksom förvirringstillstånd, en hjärntumör eller en infektion i hjärnan. Minnet påverkas också av sjukdomar och läkemedel, skriver 1177 på sidan Besvär med minnet.
Svenskt Demenscentrums anhörigguide nämner bland annat sömnbrist, B12-brist, sköldkörtelrubbning, depression, infektioner, tumörer och läkemedelsbiverkningar som orsaker vården behöver kunna utesluta. B12 är ett vitamin som nervcellerna behöver, och många äldre får brist för att kroppen tar upp det sämre med åren, enligt centrets sida Sekundära sjukdomar (uppdaterad 8 september 2026).
Samma sida skriver att både för mycket och för lite sköldkörtelhormon kan ge demenssymtom som kan försvinna med behandling. Det är inte ovanligt att en utredning hittar en behandlingsbar orsak, till exempel B12-brist, skriver Svenskt Demenscentrum på sidan Utredning och diagnos.
Ändra ingenting i läkemedlen på egen hand, men ta med en lista över dem, eftersom läkemedel är en av frågorna i utredningen.
Kontakta vårdcentralen när besvären inte går över
1177 skriver: “Kontakta en vårdcentral om du upplever att du eller en närstående har besvär med minnet och det inte blir bättre efter vila och återhämtning.” Vill du ha hjälp att bedöma besvären först, kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Socialstyrelsen skriver i patientversionen av sina riktlinjer att det är viktigt att få en utredning så fort någon misstänker demens. Svenskt Demenscentrum förklarar varför tiden spelar roll: de symtomlindrande läkemedlen vid Alzheimers sjukdom verkar främst tidigt, och en diagnos ger familjen mer tid att ställa om sig.
Så går den basala demensutredningen till
En demensutredning görs oftast på en vårdcentral, skriver 1177 (Demensutredning, uppdaterad 5 maj 2026), och vården kallar den första, grundläggande delen för basal demensutredning. Grunden är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, publicerade i december 2017. En ny version planeras till sommaren 2027, enligt myndigheten.
Inget enskilt prov visar demens, så läkaren väger samman flera delar. Enligt riktlinjerna, 1177 och Svenskt Demenscentrum ingår:
| Del | Vad det innebär |
|---|---|
| Sjukdomshistoria | Frågor om besvären, tidigare sjukdomar, läkemedel och demens i släkten |
| Samtal med anhöriga | Du som närstående berättar vad du har sett, och hur länge |
| Kroppsundersökning | Hjärta, lungor, blodtryck, nerver och reflexer |
| Blodprover | Letar efter andra orsaker, till exempel i sköldkörteln |
| Minnestester | MMSE-SR och klocktest, och RUDAS för den som har ett annat modersmål |
| Vardagsförmåga | Hur hen klarar till exempel matlagning, telefonen och påklädning |
| Datortomografi | En röntgen som visar hjärnan i tunna skikt |
MMSE-SR är ett frågeformulär om bland annat tid, plats, minne och språk. I klocktestet ritar man en urtavla och sätter visarna på en viss tid, skriver 1177.
Enligt 1177 träffar du en läkare eller sjuksköterska, och en arbetsterapeut brukar bedöma vardagsförmågan. Samtalet med anhöriga har högsta prioritet, 1 på en skala till 10, i riktlinjerna, eftersom anhöriga ofta har sett förändringarna under lång tid. Dina exempel med datum är alltså underlag som vården har nytta av.
Utredningen brukar ta 4 till 6 veckor, enligt Svenskt Demenscentrum, och 1177 skriver att du kan behöva komma flera gånger. Räcker den basala utredningen inte, skickas man vidare till en minnesmottagning, där bland annat magnetkamera och prov på ryggvätskan kan ingå.
Väntan skiljer sig mycket mellan regionerna
Socialstyrelsens utvärdering, publicerad 17 december 2025, visar att knappt hälften av dem som fick en demensdiagnos i primärvården 2023 fick den inom 90 dagar, vårdgarantins gräns. Mediantiden, alltså tiden för den som hamnar mitt i, var 57 dagar.
| Region | Vad utvärderingen visar |
|---|---|
| Gävleborg | Närmare sju av tio fick diagnos inom 90 dagar (2023) |
| Örebro | Ungefär en av tio fick diagnos inom 90 dagar (2023) |
| Gotland och Västernorrland | Enkät: alla svarande vårdcentraler säger att alla eller de flesta fick diagnos inom 90 dagar |
Regionerna registrerar olika mycket i kvalitetsregistret SveDem, påpekar Socialstyrelsen, och Stockholm, Norrbotten och Jämtland saknas helt. Utvärderingen visar att bara ungefär 20 procent fick den strukturerade bedömningen av vardagsförmågan i primärvården, mot målet 90 procent. Fråga därför om en arbetsterapeut ingår i utredningen.
Om din förälder inte vill gå till läkaren
Det är mycket vanligt att den som har en demenssjukdom inte vill göra en minnesundersökning, skriver Svenskt Demenscentrum i anhörigguiden, och ingen kan enligt lag tvingas ta emot hjälp. Guiden föreslår två knep: be husläkaren kalla till en allmän hälsoundersökning, eller låt en vän följa med om det går lättare än med partner eller barn.
Svenskt Demenscentrum svarar också på en fråga om en farmor som vägrar gå till doktorn (Tio vanliga frågor, uppdaterad 6 augusti 2021): kontakta vårdcentralen där hon bor, be att få tala med en distriktssköterska och berätta om din oro. I många kommuner finns demenssjuksköterskor som du kan nå via kommunens växel.
Demensförbundets telefonrådgivning, 010-175 50 56, har öppet måndag till fredag 10 till 20 och lördag 10 till 12 (sidan uppdaterad 1 september 2026). Någon färdig mall för själva samtalet med en förälder har vi inte hittat hos någon av källorna.
Efter ett besked finns stöd från kommunen
Demenssjuksköterska, anhörigstöd och dagverksamhet ordnas av kommunen enligt 1177 och Svenskt Demenscentrum, och hur ansvaret delas med regionen förklarar vi i artikeln om hemtjänst, hemsjukvård och trygghetsboende.
1177 råder er att gå igenom ekonomin tidigt och nämner framtidsfullmakt. Svenskt Demenscentrum skriver att det är bra att skriva en redan tidigt, medan föräldern själv kan besluta, och hur det går till står i artikeln om framtidsfullmakt.
Svenskt Demenscentrum nämner spisvakten bland det en arbetsterapeut kan hjälpa till med, och när kommunen betalar står i artikeln om spisvakt. Klockor som visar veckodag och tid på dygnet i ord tar vi upp i texten om dagklocka.
Nästa steg
Ring vårdcentralen, eller hjälp din förälder att ringa, och säg rakt ut att det gäller minnet. Fråga hur lång väntetiden är och om en arbetsterapeut ingår.
Medicindosetter nämns också i Svenskt Demenscentrums anhörigguide, och dem har vi jämfört i vår genomgång av dosetter. För den som går upp på natten finns jämförelsen av nattlampor med rörelsesensor.
Vanliga frågor
Vilka är de tidiga tecknen på demens?
Tidiga tecken på demens är enligt 1177 bland annat svårt att minnas sådant som hände nyss, svårt att hitta ord, att man upprepar sig, tappar bort saker och hittar sämre. Kommer besvären tillbaka och går inte över med vila, kontakta en vårdcentral.
Är det normalt att minnet blir sämre med åldern?
Minnet kan bli något sämre vid normalt åldrande, skriver både 1177 och Svenskt Demenscentrum, och det behöver inte vara demens. Kommer glömskan tillbaka och går inte över med vila, är det enligt 1177 ett skäl att kontakta vårdcentralen.
Kan brist på vitamin B12 ge symtom som liknar demens?
Brist på vitamin B12 kan ge demenssymtom, skriver Svenskt Demenscentrum, och många äldre får brist för att kroppen tar upp vitaminet sämre med åren. Därför ingår blodprover i utredningen på vårdcentralen.
Hur lång tid tar en demensutredning?
En basal demensutredning brukar ta 4 till 6 veckor, enligt Svenskt Demenscentrum. Mediantiden i primärvården var 57 dagar 2023, enligt Socialstyrelsens utvärdering från 2025, med stora skillnader mellan regionerna.
Vad gör man om en förälder inte vill utredas?
En förälder som inte vill utredas kan inte tvingas, skriver Svenskt Demenscentrum. Centret föreslår att du ringer vårdcentralen och berättar om din oro, eller ber husläkaren kalla till en allmän hälsoundersökning.