Din pappa klarar inte längre att resa sig ur sängen på egen hand, och hemtjänsten har börjat prata om en lyft. Kanske har du redan sett taklyftar på nätet och undrar om ni ska köpa en innan nästa kväll slutar med ett fall.
Vänta med köpet. En lyft och selen till den är i de flesta fall ett hjälpmedel som vården provar ut och lånar ut, och i de regionala riktlinjer vi läst ingår även skenan i taket. Vi tjänar ingenting på den vägen och tar den därför först, och vi publicerar inga priser på lyftar.
Snabba tips
- Ring vårdcentralen eller kommunens hälso- och sjukvård och be om en arbetsterapeut eller fysioterapeut som kan komma hem.
- Beskriv varje förflyttning som är svår: säng till rullstol, toalett, dusch och upp från golvet.
- Fråga hur många som ska hjälpa till vid varje lyft, och be att få svaret nedskrivet.
- Mät takhöjden i sovrum och badrum, och fråga hyresvärden eller föreningen om lov att borra.
- Köp ingen lyft eller sele innan förskrivaren har sagt vad som gäller där din förälder bor.
En lyft är ett hjälpmedel som vården lånar ut
1177 räknar taklyftar till hjälpmedlen för överflyttning, alltså att flytta sig mellan till exempel rullstolen och sängen (uppdaterad 22 februari 2024). Den som skriver ut en lyft är en arbetsterapeut eller fysioterapeut, enligt riktlinjerna i bland annat Region Stockholm, Region Västmanland och Region Sörmland. Hur vägen dit går beskriver vi i genomgången av hjälpmedel via regionen.
En mobil personlyft står på hjul och rullas fram till sängen, medan en taklyft är en motor som åker längs en skena i taket. Selen är den tygsits som bär kroppen under lyftet.
Den mobila lyften prövas nästan alltid först. Region Jönköpings län vill att en mobil golvlyft förskrivs i första hand, sedan en fristående taklyft och sist en fast monterad (riktlinje version 6.0, gäller från 10 juli 2025). Hjälpmedel Stockholm kallar ommöblering en förstahandsåtgärd och ber förskrivaren kontrollera att takhöjden är minst 220 cm, strax över en vanlig innerdörr (ändrad 30 december 2025).
Vem som betalar beror på var din förälder bor
Region eller kommun avgörs av länet och av om din förälder bor kvar hemma eller i särskilt boende. Så beskriver fem områden ansvaret för lyftar:
| Område | Så delas ansvaret för lyftar | Källa och datum |
|---|---|---|
| Stockholms län | Regionen via vårdgivaren, kommunen i särskilt boende för äldre | Vårdgivarguiden, faktagranskad 24 augusti 2026 |
| Västmanland | Regionen i ordinärt boende, kommunerna i särskilt boende | Hjälpmedelshandboken, hämtad 24 september 2026 |
| Skåne | Kommunen står för personlyftar till den som är över 20 år | Svedala kommun, uppdaterad 21 januari 2026 |
| Västra Götaland | Kommunal eller regional primärvård, enligt länets hälso- och sjukvårdsavtal | Hjälpmedelshandboken, uppdaterad 2 juli 2026 |
| Östergötland | Arbetsgivaren när personal lyfter, vården när en anhörig sköter omvårdnaden | Länets regelverk, 1 juni 2025 |
Östergötland sticker ut. Där räknas en lyft som personal använder som ett arbetstekniskt hjälpmedel, alltså utrustning som arbetsgivaren ska ordna för att personalen ska kunna arbeta säkert. Som personligt hjälpmedel förskrivs lyften när din förälder klarar överflyttningen själv, eller när en anhörig som inte är anställd sköter den dagliga omvårdnaden. Fråga därför tidigt vem som ska lyfta.
Skenan och monteringen ingår i de riktlinjer vi läst
Det är lätt att tro att kommunens bostadsanpassningsbidrag betalar skenan och vården motorn. Någon sådan delning har vi inte hittat. I alla sju regionala riktlinjer vi läst är taklyften med sin skena ett hjälpmedel, och vården sköter eller betalar monteringen:
- Region Jönköpings län: montering och demontering bekostas av sjukvårdshuvudmannen, alltså den region eller kommun som ansvarar för vården.
- Region Sörmland: hjälpmedelscentralen monterar, besiktar varje år och sköter underhållet (uppdaterad 13 april 2026).
- Västra Götaland: hjälpmedelscentralen monterar efter fastighetsägarens medgivande (uppdaterad 1 augusti 2025).
- Region Östergötland: vården betalar installation och nedmontering, men ersätter inte i efterhand den som själv har betalat en installation.
Jönköpings riktlinje drar gränsen tydligt: trapphissar, hissar och lyftplattor går via ett bostadsanpassningsbidrag hos kommunen, inte via hjälpmedlen. Det spåret beskriver vi i artikeln om trapphiss.
Lagen (2018:222) stänger dessutom dörren för bidrag när ett hjälpmedel från regionen eller kommunen kan lösa behovet, enligt 5 §. Får din förälder nej till förskrivningen kan kommunen däremot inte avslå med hänvisning till hjälpmedel, skriver Boverket (ändrad 27 maj 2026). Själva ansökan går vi igenom i artikeln om bostadsanpassningsbidrag.
Det här står ni ofta för själva
Håltagning i väggen ovanför en dörr, som en fast taklyft kan kräva, är ett egenansvar i Västra Götaland. Om bostadsanpassningsbidraget kan täcka den har vi inte hittat något besked om, så fråga kommunens handläggare. Tapetsering och målning efter nedmontering betalar ni själva i Västmanland och Dalarna, medan Sörmland lägger den på fastighetsägaren.
Lyftselen provas ut för en enda person
“Lyftsele ska alltid provas ut individuellt”, skriver Region Sörmland. Knivsta kommun lägger till att selen inte får flyttas mellan brukare (riktlinje beslutad 13 februari 2025), och Norrköpings kommun förklarar varför: selens utformning och storlek har stor betydelse för att lyftet ska bli säkert.
Selen måste också passa lyften. Lyftbygeln är den bygel som selens band hakas fast i, och Region Dalarna skriver att rätt sele och bygel ska kombineras för att minska risken att glida ur eller klämmas (riktlinje godkänd 27 januari 2025). I Västra Götaland ansvarar förskrivaren för att kombinationen passar, och i Västmanland får en uppresningslyft, alltså en lyft för den som kan stå med stöd, bara användas med tillverkarens egna selar.
Selen slits. Västra Götaland och Dalarna vill att den inspekteras minst var sjätte månad.
Två personal eller en avgörs i varje hem
“Det finns inga lagar eller författningar om antal personal vid arbete med personlyft”, skriver Region Dalarna och länets kommuner. Därför skiljer sig svaren åt:
- Knivsta kommun: två personal som huvudregel, varav minst en med lyftlicens, alltså godkänd lyftutbildning. Under särskilda omständigheter kan en person räcka efter bedömning och riskanalys.
- Region Västmanland: en vårdare som arbetar ensam är ett av skälen att förskriva en taklyft.
- Västra Götaland: förskrivaren ska ta ställning till hur många stödpersoner som behövs.
Arbetsmiljöverket sätter ingen siffra men ställer krav på arbetsgivaren. Sedan 1 januari 2025 gäller AFS 2023:10, där kapitel 6 om belastningsergonomi ersatte de gamla reglerna i AFS 2012:2. En person räknas där som en last, och arbetsgivaren ska framför allt använda teknisk utrustning för att undvika manuella lyft.
Myndigheten nämner uttryckligen personförflyttningar hos personer med hemtjänst (uppdaterad 2 april 2026). Därför kan hemtjänsten be om en lyft innan personalen hjälper till med förflyttningen.
Anhöriga som lyfter ska få träna
Förskrivaren ska träna både din förälder och de som hjälper till. Västra Götalands processtöd för lyftar (uppdaterat 23 februari 2026) skriver “Träna med patient och stödpersoner i att använda lyften och lyftselen”. Utprovningsprotokollet, som visar hur just den selen ska sitta, ska enligt Region Dalarna finnas tillgängligt för alla som använder lyften.
Lyften behöver också plats. Region Dalarna anger 80 cm plus hjälpmedlets mått runt arbetsområdet, ungefär en dörrbredd åt varje håll, och lägger ansvaret för ytan på den enskilde eller närstående. Riktlinjen hänvisar till Arbetsmiljöverkets föreskrifter från före 2025, så fråga förskrivaren vad som gäller i ert rum.
Västra Götaland vill också att förskrivaren går igenom vad som händer vid strömavbrott eller om lyften fastnar. Region Halland har beredskapsservice för personlyftar när det inte går att vänta till nästa vardag (rutin publicerad 14 augusti 2026). Ta med de här frågorna till hembesöket:
- Vem ska lyfta: vi i familjen, hemtjänsten eller båda?
- Hur många behövs vid varje moment?
- Vilken sele och storlek, och var finns protokollet?
- Vem ringer vi om lyften går sönder en söndagskväll?
Service och besiktning sköts av vården
En förskriven lyft är ett lån, och ansvaret för att den fungerar ligger kvar hos vården. Region Sörmland och Region Dalarna besiktar tak- och hjullyftar varje år, och Svedala kommun låter en avtalad leverantör göra förebyggande underhåll på lyftar en gång per år. I Stockholm får bara behörig personal via Hjälpmedel Stockholm justera, flytta eller montera ner en taklyft.
Flyttar din förälder krävs en ny bedömning i den nya bostaden, och Region Östergötland tar då ut 1 250 kr per fast installerat hjälpmedel.
Köper du själv tappar du stödet runt lyften
Du kan alltid köpa ett hjälpmedel själv, men det kan vara bra att börja med vården, skriver 1177 (uppdaterad 19 mars 2024). Förskrivna hjälpmedel är oftast medicintekniska produkter, alltså CE-märkta enligt EU:s regler för produkter med ett medicinskt syfte, och Stockholms stad behandlar personlyftar och deras skenor så i sin riktlinje från 2023. Läkemedelsverket godkänner sådana produkter inte i förväg: tillverkaren ansvarar för att reglerna följs, och myndigheten kontrollerar det som redan säljs (frågeforum, uppdaterat 26 mars 2026).
Det som följer med en förskrivning följer sällan med ett eget köp. Region Sörmland förskriver lyftsele bara till den som har en lyft från hjälpmedelscentralen, Dalarna hyr inte ut taklyftar privat och Region Östergötland anpassar inte egenägda produkter. Om en hjälpmedelscentral servar en privat köpt lyft har vi inte hittat någon källa som säger. Ska hemtjänsten använda lyften bedömer dessutom arbetsgivaren utrustningen, så fråga kommunen innan ni köper.
Nästa steg
Ring vårdcentralen eller kommunens hälso- och sjukvård den här veckan och be om ett hembesök av en arbetsterapeut eller fysioterapeut. Har din förälder redan hemtjänst, ta upp förflyttningarna med enhetschefen samtidigt, och läs hur hemtjänst och hemsjukvård hänger ihop. Är det du som lyfter varje kväll finns anhörigstöd att söka i kommunen.
Vanliga frågor
Kan man få en taklyft via kommunen eller regionen?
En taklyft förskrivs av arbetsterapeut eller fysioterapeut när en mobil lyft inte räcker, enligt bland andra Region Stockholm och Region Jönköpings län. Om regionen eller kommunen står för den beror på länet och på boendeformen. Börja med att be vårdcentralen om ett hembesök.
Vem betalar skenan till en taklyft?
Skenan och monteringen ingår i hjälpmedlet i de sju regionala riktlinjer vi läst, och i Region Jönköpings län betalar vården både montering och demontering. Bostadsanpassningsbidrag ges inte när ett hjälpmedel kan lösa behovet, enligt 5 § lagen (2018:222). Håltagning och målning får ni ofta stå för själva, så fråga förskrivaren i förväg.
Hur många behövs vid förflyttning med lyft?
Antalet bestäms i varje hem, eftersom det enligt Region Dalarna inte finns någon lag om hur många personal som ska delta. Knivsta kommun har två personal som huvudregel, medan Region Västmanland ser taklyften som ett sätt att låta en ensam vårdare lyfta. Be arbetsterapeuten skriva ner vad som gäller för er.
Varför måste lyftselen provas ut?
Lyftselen provas ut eftersom storlek och modell avgör om kroppen sitter säkert, skriver Norrköpings kommun. Fel sele, eller fel kombination med lyftens bygel, ökar risken att glida ur eller klämmas, enligt Region Dalarna. Låna aldrig någon annans sele.
Vem servar en förskriven lyft?
Service och besiktning sköts av hjälpmedelscentralen eller av en leverantör som regionen eller kommunen anlitar, och i Sörmland och Dalarna besiktas lyftarna varje år. Selen ska inspekteras minst var sjätte månad i Västra Götaland och Dalarna. Går lyften sönder, ring förskrivaren eller hjälpmedelscentralens jour där en sådan finns.